lilimp

Jag kommer nog aldrig kunna beskriva vad fotbollen betyder för mig.

Kom nyss hem från vreten, därjag tränat och sedan varit på möte eftersom jag sitter i spelarrådet. Träningen gick bra och vi var 22 st så det blev spel på helplan.
På mötet började vi med prata om eknomi och på den fronten kanske inte jagär så insatt, så jag sett väl mest och nickade och mhm-ade. Sedan pratade vi  i alla fall om laget i sig,  vad folk tyckte om sammanslagningen och vad vi tyckte om spelet och så. Var riktigt kul att prata igenom allt säga vad jag uppfattade att vi "mindre" kände och även att få höra vad damerna och tränarna tyckte.

Sen när jag kom hem pratade jag och mamma om ätstörningar. Mamma berrättade om en kompis hon hade när hon gick på folkhögskolan, som hade haft anorexi

Mammas kompis: Jag tycker du är så stark som trots att du är rätt tjock alltid går runt och ler och är glad.
Mamma: Jasså? Jag har nog aldrig sett det så, eller jag tycker nog inte själv att jag är sååå tjock?
Mammas kompis: Tycker du inte? Coolt att kunna känna sig smalare än man faktiskt är! Den känslan skulle jag med vilja uppleva någongång... Du är så himla stark!
Mamma: Tack. Fast är jag så himla tjock verkligen?
Mammas kompis: ...

Stackars mami. Sååå tjock var hon inte, det finns det bildbevis på.



Nu ska jag sova.
Puss!